Börja här

Samspel Skola är ett metodmaterial som riktar sig till elever i årskurs 4–6. Metodmaterialet utgår ifrån en vision om en jämställd värld utan våld. Målet är att eleverna ska lära sig hur man kan ingripa mot våld och orättvisor, och att de ska känna sig mer motiverade att faktiskt göra det. 

Metodmaterialet består av en lektionsserie med 10 lektionspass. Varje pass är 40–50 minuter. Det centrala pedagogiska verktyget i Samspel Skola är just spel. 

Samspel Skola är en del av skolans systematiska arbete för att förebygga kränkande behandling och trakasserier. Under lektionsseriens gång får elever och ledare bredda sin syn på vad våld och trakasserier kan vara och hur man kan ingripa på ett smart och säkert sätt. En viktig del i det är att eleverna ska veta när det är vuxna som ska ta ansvar och när de själva kan hjälpa till. 

Samspels övergripande mål är att eleverna ska 

• utveckla kunskaper om våld 
• utveckla färdigheter för hur man kan ingripa mot våld 
• bli mer benägna att ingripa mot våld 
• lära sig mer om hur normer kan öka risken för våld (i synnerhet skadliga killnormer) 
• få prova på olika typer av spel och spelkultur. 

Materialet är inspirerat av det våldsförebyggande programmet MVP (Mentors in Violence Prevention). Läs mer om MVP här: Om MVP | MVP (mvpsverige.se)

Samspels upplägg 

Samspel Skola består av tio pass på 40–50 minuter och är ett så kallat lågtröskelmaterial, vilket innebär att det ska gå fort och enkelt att förbereda och genomföra.  

Hur ofta bör Samspels pass genomföras?

Vi rekommenderar att genomföra passen med en till två veckors mellanrum. Blir mellanrummet större än så finns risken att eleverna glömmer vad de tidigare gjort. Det kan också bli väldigt långt mellan passen om elever skulle missa ett pass på grund av till exempel sjukdom.

Olika typer av pass 

Det finns två typer av pass: grundpass och temapass. 

Grundpassen är ”Vad är en aktiv åskådare?”, ”Vad är våld?” och ”Skadliga killnormer”. Grundpassen är det första ni gör med eleverna, och de ska genomföras i ordningen ovan. Grundpassen ger eleverna en introduktion till Samspels värld och de verktyg som deltagarna kommer att använda sig av under övriga pass. 

Temapassen fokuserar på olika teman, som till exempel samtycke och psykisk ohälsa. Dessa pass kan genomföras i vilken ordning som helst. Ni kan också välja att prioritera de teman som känns mest relevanta hos just er, om ni inte hinner genomföra alla pass. 

Passtruktur 

Alla pass har följande struktur:  

1. start: passets innehåll presenteras 

2. film: kortfilm om passets tema 

3. spelmoment: spel kopplat till passets tema 

4. avslutning: kort reflektion och information om stöd. 

Att förbereda och genomföra 

Varje pass har en egen webbsida där allt som behövs för att förbereda och genomföra passet finns: instruktioner, bilagor för utskrift och länk till passets presentation (knappen ”Starta lektion”). 

Ett tips är att bekanta dig ordentligt med presentationsverktyget innan du ska genomföra passet med elever. 

Vikten av stöd 

I slutet av varje pass visas en stödlista, med tips på organisationer dit eleverna kan vända sig för att få stöd. Att prata om våld och kränkningar kan vara jobbigt och därför är det viktigt att påminna om att det finns stöd att få. 

Det är även viktigt att ni ser över den stödstruktur ni har för eleverna på skolan, så att det finns tydliga rutiner för hur personal ska hantera misstankar om våld och stötta elever som berättar om sina erfarenheter av våld. 

Informera elevhälsoteamet och övrig personal på skolan om att ni arbetar med Samspel, så att de är beredda på att det kan finnas ett ökat behov av stöd. Det är bra om ni även informerar vårdnadshavarna om att ni påbörjar arbetet med Samspel. Det är också extra viktigt att du som Samspelsledare är uppmärksam på hur eleverna reagerar och finns tillgänglig efter avslutat pass.  

Samspels förändringsstrategier 

Samspel utgår ifrån tre så kallade förändringsstrategier, som är hämtade från MVP Skola (länk) och baseras på forskning och beprövad erfarenhet. De handlar om hur vi kan skapa förändring, alltså vilka strategier som fungerar bra för att nå målet om en jämställd värld utan våld.

Samspels förändringsstrategier fokuserar på 

• åskådarens roll 
• kunskap om våld 
• genus och normer. 

Nedan följer en kort beskrivning av förändringsstrategierna. Du kan läsa i MÄN:s “Teori för praktik – utgångspunkter för våldsförebyggande arbete”. 

Åskådarens roll 

Denna förändringsstrategi handlar om att fokusera på hur man kan ingripa om man blir åskådare till våld. Målet är att skapa en norm där våldsamma beteende inte accepteras.  

I Samspel får eleverna fundera över och träna på hur de skulle kunna ingripa i en situation där våld eller kränkningar förekommer. Forskning visar nämligen, att det är mer sannolikt att man ingriper mot våld om man är förberedd på att göra det och har strategier att ta till. Det är också mer sannolikt att man ingriper, om man ser andra göra det eller om någon ber en att göra det. 

Utmaningar med åskådaransatsen 

Det finns några utmaningar med åskådaransatsen. Följande två aspekter är viktiga att tänka på när ni jobbar med Samspel. 

Risk för otydlighet kring ansvar 

Det är viktigt att förtydliga vilka situationer eleverna kan förväntas ingripa i och när det är personalens ansvar att ingripa. Personalen på skolan har enligt lag har ansvar att följa upp om diskriminering och kränkande behandling sker. Eleverna ska inte känna att det är deras ansvar att ingripa när vuxna utövar våld. 

Relationens betydelse 

Det är också bra att vara medveten om att vår relation till den som utövar våld påverkar. Det är svårare att ingripa om det är vän, särskilt om vännen har högre status. Däremot är det lättare att ingripa om det istället är ens vän som blir utsatt. Det är överlag svårare att ingripa mot någon med högre status. 

Kunskap om våld 

För att arbeta förebyggande mot våld är det viktigt att bredda synen på vad våld är. Ni behöver också vara överens om vilka beteenden och handlingar som faktiskt ska motverkas. Risken är att det annars leder till att ni har olika åsikter om vilka beteenden man ska ingripa mot, och vilka beteenden som är okej. 

Olika typer av våld 

När vi hör ordet “våld” tänker många ofta på fysiskt våld, som sparkar, knuffar eller slag. Det är också vanligt att vi tänker på synnerligen grova våldshandlingar som mord, tortyr eller krig.  Dock finns det fler typer av våld, som i sin tur kan variera i allvarlighetsgrad. Det kan till exempel vara fysiskt, psykiskt, sexualiserat eller rasistiskt våld.   

Man kan också tala om latent våld, där våldet består i själva hotet om att våld kan komma att utövas. Det kan till exempel röra sig om blickar, kroppsspråk eller värdeladdade klädesplagg så som gängvästar eller andra uniformer.   

Fokus i Samspel ligger på fysiskt, psykiskt, sexualiserat och rasistiskt våld. 

Genus och normer 

Oavsett vilken form av våld vi diskuterar finns det en gemensam faktor – en övervägande majoritet av våldsutövarna är män. Det beror inte på att män föds våldsamma, faktum är att majoriteten av män inte är våldsamma. Men bland dem som utövar våld är majoriteten män. Den tredje förändringsstrategin fokuserar därför på genus och normer.  

Genus är den del av vårt kön som är socialt skapat och handlar om vad vi tror att vi ”borde” göra, tänka och känna utifrån det kön vi uppfattas tillhöra. De här idéerna om hur vi borde göra kan kallas för normer. Normer är osynliga regler för hur vi ska bete oss och vara tillsammans med andra människor. Normer ser olika ut beroende på sammanhang, de kan till exempel gälla i ett helt samhälle, ett fikarum, en skolklass, ett kompisgäng eller på en skola. 

Skadliga killnormer 

Forskning har visat att ett fokus på killnormer (eller maskulinitet) och maktordningar gör ett våldsförebyggande arbete mer effektivt. Unga som följer stereotypa manlighetsnormer är mer benägna att själva utöva våld. Mer jämlika miljöer har lägre nivåer av våld och övergrepp. Att främja jämlika attityder och utmana normer som stödjer våld har i upprepade studier visat sig ha positiva effekter, såsom minskad förekomst och acceptans av våld. 

Eftersom normer är socialt skapade, har vi också alla möjlighet att förändra de idéer, attityder och beteenden vi har kring stereotypa normer för kön.